Multiresistens

Allmänt / Permalink / 0

Jag överlevde 35 minuter på löpbandet, men sen fick det vara nog. Gick över till bänkpress istället. Måste snygga till mina pectoralis inför hemresan, men tyvärr finns inte mycket att snygga till. Det spelar ingen roll hur mycket styrketräning jag kör, bröstmusklerna växer sämre än en fjällbjörk vid trädgränsen och drömmen om att de ska sticka ut längre än magen förblir än så länge en dröm.
Sen blev det benträning. Curls och benpress, även vaderna fick sig en omgång och senare på kvällen när jag gick uppför trappan till övervåningens sovrum kunde jag fortfarande ana mjölksyran i låren. En härlig känsla som skvallrade om att jag gjort något nyttigt. Skönt att vara igång med träningen igen efter den envisa förkylningen.
En som däremot inte är igång är Matilda. Under det dryga året i Indien var hon friskheten själv och knappt sjuk på hela tiden, men den sista veckan i landet åkte hon på halsont och feber. Det visade sig vara en synnerligen elak åkomma för hon är fortfarande inte frisk och idag tog det ny fart med 39 graders feber och sängliggande. Hon lyckades även smitta ner nästan hela familjen, förutom Björn och tur var väl det eftersom några sjukdomsdagar för honom innebär missad träning och i hans värld kan det jämställas med jordens undergång. Även Inger och Line har varit däckade, men är sakta på bättringsvägen. Idag tog Inger med Matilda till läkaren, men han konstaterade att det var ett virus och någon antibiotika var det således inte tal om att skriva ut. Han sa också att multiresistenta bakterier är vardagsmat i Indien och att vi sannolikt har ett helt gäng sådana krypande på kroppen, men att vårt immunförsvar håller dem i schack. Jag tvivlar på deras existens för hur jag än tittade i spegeln kunde jag inte se några bakterier på min kropp. Men såna där bakterier kanske är lika små här i Indien som i Sverige. Inte som råttor och ormar som generellt är minst dubbelt så stora här och framförallt mångdubbelt fler.
I Indien springer man till läkaren så fort man råkar hosta till lite och de sparar inte på antibiotikan utan skriver gladeligen ut recept på löpande band. Det här är ett stort problem då många bakterier morskar upp sig och utvecklar resistens mot medicinerna. I förlängningen riskerar många sjukdomar som idag kan betvingas med antibiotika att utveckla resistens och då står vi där utan chans att behandla dem. En farlig väg för mänskligheten. Trots att det snart är enklare att köpa kokain på Stureplan än att få ett antibiotikarecept utskrivet av en svensk läkare så tror jag de har koll på vad de gör och är på rätt väg. Frågan är dock vad några tusen europeiska läkare kan göra för skillnad så länge indierna käkar antibiotika som om det vore godis.

Till top