Studentbal

Allmänt / Permalink / 0
Igår var det studentbal i Eksjö. Line var naturligtvis balens vackraste drottning. Vi var antagligen inte de enda föräldrar som tyckte så om sin dotter, men i vårat fall så stämmer det. Vi är nämligen något så ovanligt som två föräldrar som har förmågan att höja sig över partiskhetens gräns och vara objektiva. Så håll till godo.. Här kommer det bilder. Som ni vet säger en bild mer än tusen ord så nu kniper jag för idag.
 
 
 
 
 

Sjung om studentens...

Allmänt / Permalink / 0

Det är lugnet före stormen. På lördag är det studentfirande i Eksjö och dagen efter har vi fest för Line hemma i trädgården. Förberedelserna är i full gång och i morgon reser vi ett tält så vi får plats med alla gäster. Så mycket mer kan vi inte göra just nu. Det som är kvar måste fixas i sista stund. Som att laga maten, duka och dekorera. Sen är vi redo för invasionen. Jag visste knappt att vi kände så många som verkar komma. En positiv överraskning och väldigt kul att de vill dela dagen med Line.
I lugnet före stormen pickar stararna obekymrat i gräsmattan och grannens katt Murre sitter som vanligt på berget på vår baksida och blickar trött ut över nejden. Trädgården prunkar vårgrönt och intensivt och någon studentdekoration utöver naturen själv känns nästan onödig.

Familjeflocken är tillfälligt återsamlad när Line flyttar hem och vi ser fram emot att vara en hel familj igen. Vi inser att i takt med att barnen blir äldre och står på egna ben så blir dessa tillfällen allt mer sällsynta.
Igår hämtade jag hem Björn och hans bohag från Göteborg. Han ska bo tillfälligt hemma i Vänersborg innan han drar vidare till Århus efter sommaren. Fast så mycket tid hemma lär det inte bli. Det är träningsläger och tävlingar mest hela tiden och blir han uttagen att springa VM som går i Bohuslän i augusti, då ser vi inte mycket av honom. Då väntar nämligen ett tre veckor långt förberedelseläger i Strömstadstrakten. Utöver en del tävlingar och mycket träning. Mitt i den bästa sommarperioden. Det kostar uppoffringar och mycket tid att syssla med elitidrott.

Inger kämpar på med sitt nyligen startade företag och det är beundransvärt det hon gör. Ett par tunga stenar har fallit av hennes axlar de senaste veckorna och nu känner jag igen henne igen. Stressnivån har sjunkit och hon är lugn och tillfreds efter en arbetsdag. Nattsömnen har återvänt och då finns en helt annan energi. Nu återstår det att få ordning på hennes opererade knä. Det rehabiliteras i maklig takt, men det går ändå framåt, och vi lever på hoppet att det ska bli tillräckligt bra för cykling och kanske till och med en löptur lite då och då.

Matilda är inne i en bra period. Relationen med kompisarna har normaliserats och hon är allt som oftast en glad och sprallig tjej. I helgen spelade de Klassbollen, en stor fotbollsturnering för skolorna i Vänersborg. Uppslutningen i klassen var skral och det var precis att de fick lag. De hade ingen avbytare och det betydde att alla fick slita hårt. Vilket de klarade med bravur. De gick igenom sina tre matcher obesegrade och det var riktigt kul att se glädjen och sammanhållningen i det lilla gänget.
Kanske något de kan smitta vårt svenska EM-lag med. Tröttare gäng än det som mötte Slovenien häromdagen får man leta efter. De enda spelare som stärkte sina EM-aktier var de som inte var på planen.

Matildas klassbollslag

På väg hem

Allmänt / Permalink / 0
 
 
 
Mina intryck av Brasilien är positiva, men man ska ha i åtanke att vi bara varit här några dagar och att det mestadels har handlat om arbete. Och att äta kött. Jäklar vad mycket kött vi har tryckt i oss. Det har blivit en sen delikat brasiliansk barbecuebuffé varje dag och vi har med all säkerhet tryckt i oss en bit över ett halvt kilo varje gång. Det får bli en bantningskur när vi kommer hem och för att döva miljösamvetet får jag plantera minst en hel regnskog någonstans för att klimatkompensera. Men det var det värt för de brasilianska stekarna var delikata. Jag hade unnat de stora köttälskarna Inger och Line den kulinariska upplevelsen. 
 
Nu sitter vi på flygplanet och väntar på en fakirflygning som ska ta oss hem till Europa igen. Idag hade vi lite tid över och passade på att ta en snabb sightseeing i Rio de Janeiro. Vi tog oss upp till Christo Redento, den gigantiska Kristusstatyn på det 710 m höga berget Corcovado mitt i den stora staden. Statyn är 38 m hög och väger 1145 ton. En rejäl pjäs skapad av skulptören Paul Landowski mellan 1922 och 1931. Den byggdes för att fira 100-årsdagen av Brasiliens självständighet från Portugal och även Sverige har ett finger med i bygget. Betongen i fundamentet levererades av Skånska Cement och kommer från Limhamn. 
Utsikten från bergstoppen utöver mångmiljonstaden Rio är magnifik.
I samband med min morgonjogg utefter Copacabana såg jag även det första och enda tecknet på att det ska arrangeras ett sommar-OS i Rio de Janeiro med start om ca två månader. På en liten del av stranden höll man nämligen på att bygga upp en stadion för beachvolleyturneringen. Vi pratade med några brasilianare och de var djupt oroade över hur arrangemanget skulle gå. De flesta arenor är långt ifrån klara och de fruktade ett katastrofalt fiasko. Det blir spännande att se om de får rätt. 
Herrejesus vilken staty!
 
 
Sockertoppen
Till top