Indienfamiljen

Tjejerna tittar på Melodifestivalen, men jag hoppar över den. Jag klarar mig väldigt bra utan Mello. Istället sitter jag på nedervåningen framför den värmande braskaminen och filosoferar. Dricker en kall förbaskat god Oppigård Amarillo och tänker tillbaka på en dag som varit prima. Långpass med klubben i skogen på morgonen. Drygt nittio minuter i Ursandsterrängen, där skogen är nypudrad som ett mjölat bakbord. Det är minus tre grader och det är bedårande vackert. Bangalores torftiga löprundor är overkligt långt borta. Vi var cirka 25 stycken från början och jag beräknar ålderspannet till cirka 60 år mellan den yngsta och benhårdingen Birgitta som är äldst med sina drygt 70 år. Precis som det ska vara på en klubbträning där alla kan vara med. Matilda viker hemåt med de andra ungdomarna efter en dryg halvtimme. Mike skruvar upp farten när det bara är vi som kör hela passet kvar och den sista timmen blir riktigt bra. Jag känner tröttheten komma smygande sista kvarten, men Line tassar på lätta ben som om hon precis startat. Också som det ska vara. Den nya generationen tar över och om Line får vara frisk och hel går hon sannolikt mot en bra säsong. Hon har tränat ambitiöst hela vintern och nått en ny nivå i sin löpförmåga. Klubbytet till Pan-Kristianstad har gett inspiration och en motiverande spark i rumpan.

När vi kommer tillbaka till Skidstugan är det fullt pådrag i familjen. Björn och Inger har jagat oss på alla fronter via sina mobiler. Björn ska åka till Portugal med landslaget på träningsläger idag och har kommit på att passet är kvar i Vänersborg. Så typiskt Björn. Istället för en efterlängtad TV-eftermiddag med skidor från Falun blir det utryckning i ilfart med passet till Göteborg och Landvetter. När barnen kallar står man till tjänst. Men jag slipper köra för det gör Line. Hon övningskör och det går hur bra som helst. Uppkörningen är bokad och om inget oväntat inträffar kommer det säkert gå vägen.
Björn har överraskande blivit uttagen i det danska seniorlandslaget. Överraskande eftersom kravet är att bo i Århus, men Björn har fått dispens och flyttar till Århus först efter sommaren. Dilemmat är att landslagssatsningen inte går att förena med juridikstudierna, så nu har Björn hoppat av. Ivrigt uppmuntrad av oss. Att få chansen att satsa helhjärtat har varit Björns stora önskan och när den kommer gäller det att ta den. Han lever sin dröm. Och min. Tränar hårt och jobbar som vikarie på lågstadiet i en friskola runt hörnet där han och Moa bor i Örgryte.