Historien om Jayalalithaa Jayaram

Allmänt / Permalink / 0

Korruptionen firar nya triumfer i det här landet. Efter en segdragen rättegångshistoria som pågått i två decennier har delstaten Tamil Nadus tidigare premiärminister Jayalalithaa Jayaram, säg det fort den som kan, frikänts av Karnatakas högsta domstol i Bangalore.

                                
 
Bakgrunden är denna. Jayalalithaa Jayaram är en populär före detta skådespelerska som sadlade om och gjorde politisk karriär. Att vara hyllad skådespelare i Indien är lika med många karriärdörrar öppnade på vid gavel. I flera omgångar har hon varit premiärminister i Karnatakas granndelstat Tamil Nadu, där Jayalalithaa Jayarams modesta och opretentiösa livsstil har gjort henne både respekterad och populär bland stora delar av befolkningen. För många har hon kultstatus och på sina håll dyrkas hon nästan som en gud.
Under alla sina år som premiärminister har hennes lön varit symboliska 1 rupie per månad, vilket hon gärna framhållit i sin propaganda. Pengarna ska gå till folket har hon missionerat och visat det i handling genom att göra populistiska utspel som att dela ut gratis datorer och mobiltelefoner till sina anhängare.

Men plötsligt en dag kom sanningen ikapp henne. Rykten började gå om ofantliga rikedomar och misstankarna om förskingring av statens tillgångar blev allt starkare. Till slut var det uppenbart att allt inte stod rätt till och hon greps av polis. Hon anklagades för korruption och vid en husrannsakan i hennes hem fann man ett överflöd av lyx. Där fanns kapitalvaror, kläder och smycken som definitivt kräver betydligt mer än 1 rupie i månaden för att ha råd med. Hennes garderob måste ha varit något utöver det vanliga då man bland annat hittade mer än tusen saris samt hundratals par skor av välkända västerländska modetillverkare.

Vid en undersökning av hennes banktillgångar fanns många miljoner rupier på olika konton samt tydliga kopplingar till flera olika utländska institut och banker i välkända skatteparadis, mycket av det omöjligt att spåra på grund av banksekretess och snåriga upplägg för att försvåra upptäckt.
Efter en 20 år lång rättsprocess åtalades slutligen Jayalalithaa Jayaram 2014 av en domstol i Chennai för förskingring av 530 miljoner indiska rupier från den Tamilska delstatens tillgångar, vilket med all sannolikhet bara är en bråkdel av den egentliga summan.

Att en högt uppsatt indisk politiker åtalas, i det här fallet till och med på ministernivå, är mycket ovanligt. Oftast dras anklagelser tillbaka eller förundersökningar läggs ner, sannolikt efter diverse allmosor och tjänster till lämpliga personer och allt rinner ut i sanden.
Men den här gången hände det otänkbara. Jayalalithaa Jayaram befanns skyldig och dömdes av domstolen till fyra års fängelse samt att betala 1 miljard rupier i böter, vilket skulle konfiskeras från hennes tillgångar, marker och olika fastigheter. Hon tvingades dessutom avsäga säg posten som premiärminister i delstaten.

Det här var inget annat än helt sensationellt, en milstolpe för Indien och höga företrädare för rättsväsendet samt regeringsrepresentanter med premiärminister Modi i spetsen hyllade det indiska systemet och menade att domen bevisade att Indien är ett pålitligt land med ett rättsystem som fungerar och inte undantar någon.

Men det här var bara första halvlek. Jayalalithaa Jayaram beslutade sig nämligen för att överklaga domen till högsta instans i Delhi. De ville som väntat inte befatta sig med saken då de framförallt hanterar nationella frågor och intressen. Eftersom det här begränsade sig till Tamil Nadu var det inte deras sak.

Då fungerar det indiska rättssystemet så att den åtalade själv kan välja i vilken domstol man vill överklaga domen. Valet föll på Karnataka och dess högsta domstol i Bangalore.

Till saken hör att Jayalalithaa Jayaram är styvdotter till Maharadjan (motsvarande kungen) av Karnataka och familjemedlemmar samt nära vänner har inflytelserika poster lite överallt i delstaten, även så i rättsväsendet. Även om de inte fick ta aktiva roller i den här soppan på grund av jävssituationen så ska inte det informella inflytandet underskattas, speciellt inte här i Indien. Dessutom skramlade det nog rejält i olika plånböcker bakom lykta dörrar.

I början på veckan var det rättegång och efter en 20 minuter lång och helt igenom farsartad plädering från domaren frikändes Jayalalithaa Jayaram från alla anklagelser i brist på bindande bevis.  
Trots att åklagarsidan har sida upp och sida ned med både indicier och påtagliga bevis, så fick de inte ens komma till tals. En skandal utan dess like då det är helt uppenbart att hon är skyldig. Och nu finns ingen högre instans att överklaga till, vilket betyder att Jayalalithaa Jayaram kan återgå till sin premiärministerpost i Tamil Nadu och fortsätta sitt liv i frihet, promenerande i skor från Gucci och saris i skimrande siden.

Efter den frikännande domen har det varit påtagligt tyst från regeringsföreträdare och rättsväsendet. Den här gången verkar de inte lika benägna att hylla sitt juridiska system och det stolta landets oklanderliga efterlevnad av demokratiska värderingar.

Indien är förträffligt på många sätt, men har en lång väg att vandra inom många områden för att kunna tas riktigt på allvar. Framförallt när det gäller korruptionen och pålitligheten som rättstat. Det genomsyrar hela samhället, på alla nivåer. Begreppet lika inför lagen lyser helt med sin frånvaro. Har du pengar klarar du dig alltid och du kan köpa dig fri från det mesta.
Hade det fungerat så hemma i Sverige kanske sponsorerna Clas Ohlson eller Ejendal kunnat stoppa några miljoner i lämpliga fickor och räddat kvar Leksand i SHL, trots degraderingen för någon månad sedan. Så det är klart, vissa fördelar finns det även med ett sånt system.

 

Till top