Indienfamiljen

Dags att avhandla ännu en av alla dessa myter och föreställningar vi har om Indien, nämligen den om de heliga korna som vandrar runt i städerna.

Det kan jag slå fast direkt, att det här inte bara en myt utan helt enkelt en sanning. Att se kor ligga på gatorna och idissla eller gå omkring och rota med mulen i de rykande sophögarna är vardagsmat. Vad de idisslar är en gåta, då de mest verkar leva på eventuella matrester, tomma förpackningar och annat skräp som de i konkurrens med gatuhundar och råttor försöker kapa åt sig. Vet inte hur många gånger jag sett kor stå och tugga på en smaskig gammal plastpåse. Gräs anses nog vara en sällsynt delikatess som i undantagsfall passerar deras magar. Jag kan inte låta bli att undra över vad som döljer sig i mjölken mer än kalcium och andra nyttigheter med tanke på det som står på en indisk stadskos meny.

Nedan ses en ko på finmiddag med grön föda på menyn.

Att korna är heliga och därmed fredade stämmer också. Hinduer är företrädesvis vegetarianer, men även muslimer och kristna, som ofta äter kött, har anammat hinduernas syn på korna och föredrar helst kyckling och lamm. Däremot dricker man gärna mjölken som även den har en helig status och tros skydda mot det mesta. Mjölk är en mycket viktig del i många indiers vardagliga basmat.

 

          

Varifrån kornas heliga status kommer finns det olika teorier om.
I de gamla Vedaskrifterna omnämns kon som en av de sju mödrarna och guden Krishna sägs även ha kommit ner till jorden i skepnad av koherden Gopala. Kon spelar också en viktig roll i indiernas vardagsliv. Man tar hjälp av tjurarna på åkrarna och spillningen används som tätning vid husbyggen eller som bränsle att elda med. Det är inte alls ovanligt att se människor bära på rykande färska komockor med bara händerna. Samma händer som man senare äter med, då bestick inte är något de har för vana att använda.
Komockorna lägger de på tork för att senare använda som bränsle, vilket är hårdvaluta i Indien där majoriteten av befolkningen fortfarande lagar mat över öppen eld.

Vår chaufför Babu fascineras av vårt intresse för alla kor som lugnt och till synes opåverkat lunkar fram bland alla bilar. När Inger tog ännu ett foto på en ko som stod i en gatukorsning kunde han inte hålla sig längre utan frågade förundrat om vi inte har några kor i Sverige?