Copacabana

Allmänt / Permalink / 0
Jag står vid fönstret i mitt rum på hotellets femtonde våning och tittar ut över Copacabana. En av världens mest kända stränder, men den är närmast folktom. Och det har sin förklaring för det är höst i Brasilien och termometern letar sig mödosamt över 20 grader. Några få tappra själar vågar sig ut i vågorna för att doppa sig, men de flesta av de fåtal som letat sig ut på stranden spelar fotboll eller beach volleyboll. Eller bara spänner musklerna. Som påfåglar som prålar med sin färggranna fjäderdräkt för att imponera på damerna. Men här spelar musklerna förgäves för några stringdamer finns inte att skåda den här dagen.
Många gånger har man så höga förväntningar på de kända resmålen att det blir en besvikelse när man väl ser dem i verkligheten. Men Copacabana tillhör inte den kategorin. Det är en förbaskat fin och lång sandstrand som förtjänar det goda ryktet. I morgon bitti satsar vi på en barfotapromenad för att känna hur den fina sanden letar sig in mellan tårna. 
Hotellet vi bor på figurerar i dagens Aftonbladet. J W Mariott, det "lyxhotell" som kriminalvårdens tjänstemän bodde på när de hämtade hem den s k rullstolsmannen till ett liv med all inclusive i något av vårt lands fängelser. 
De reste hit i ett business jet, vilket är helt jäkla galet, och sen blev de alltså beskyllda för att bo tre nätter på lyxhotell. Betalt av de svenska skattebetalarna. Men angående boendet måste jag försvara dem för hotellen som ligger i säkra områden där du slipper en kniv mot strupen och förlorade värdesaker ligger på den prisnivån. 
Nu laddar jag för hemresa i morgon. Det är en helt annan grej att resa i tjänsten och jag saknar alltid min familj när jag är borta. 
 
Copacabana by night 
Till top